Vecka 10

Jag har som vant mig att känna mig gravid. Jag kan fortfarande inte föreställa mig att det finns en liten miniperon där inne men själva grejen att vara gravid har jag börjat fatta. Jag känner mig tryggare nu eftersom de mystiska smärtorna, nya känslorna och illamåendet liksom har blivit naturligt och inget jag oroar mig för.

Jag är lite konfunderad av att ultraljudet inte är förrän vecka 19 – tänk om något är jättefel då? Vad gör man då? Jag skulle vilja kolla nu att allt är okej med min lilla inneboende. Har hosta så nu är det viktigt att äta efter klockan. Gravidhunger+hostatack=kväljningar som inte är av denna värld. Min starka modiga man blir rädd!